det vore ju tråkigt att se ut som alla andra (måste skriva det för annars försvinner det lika fort som en fågel på balkongkanten)

ibland hatar jag mitt utseende.
när jag var yngre hade jag issues med i princip allt. jag menar man har ju aldrig varit någon skitliten nätt brud med små jämna drag i ansiktet. jag hatade min näsa, mina käkben, mitt leende, att jag har så mörka ögonfransar, min höga panna, mitt trollhår som aldrig ville vara som jag ville. och jag hatade att vara hips don't lie, jag hatade mina breda axlar mina bröst mina höfter min intesåplatta mage.

och ibland gör jag fortfarande det. ibland när man ser sig själv på kort och bara fan, jag är fatzoe! men såhär, det roliga är att det jag får mest komplimanger för är en del av de grejer som jag hatade mest. ok det jag får mest komplimanger för är väl ögonen och kanske håret men av folk som betyder nåt får jag för näsan, pannan, leendet, kroppen. såhär. fina komplimanger. uttänkta komplimanger, du har så fina ögon är ju världens mest uttjatade raggningsreplik. och ok man har sina stunder men jag gillar fan mig själv, vad ska man annars gilla? jag gillar mina curves, ok jag skulle vilja vara mer vältränad så jag blev lite tightare och starkare men det GÅR ju att ordna, jag har ingen lust att svälta mig, jag har redan tillräckligt med matissues tack. och jag gillar min lejonnäsa. jag gillar mitt cpleende för första gången i mitt liv. jag gillar min lejonman. jag är ett lejon helt enkelt. ett ganska otränat lejon.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0