elina

Lite såhär, varje gång jag ser på film tänker jag på detta.. Det här med roller, måste det vara så? Jag blir så trött, jag blir så trött på vissa roller jag måste spela. Mest här hemma är det jobbigt. Mest så. Och så är det jobbigt för jag blir så rädd att fastna nuförtiden. Jag får lite panik. Jag är egentligen mest rädd för vilken roll jag själv kommer att spela, om jag kommer fastna i den. Genom åren har jag suttit fast i så jävla mycket som jag egentligen inte ville sitta fast i. Inte när det gällde någon annan, utan mig själv. Jag har varit så mycket jag aldrig ville vara. Fattar du vad jag menar?

Och förvirrade känslor hela tiden duvet, klyscha som fan men det är ju så, man har aldrig någon koll alls. Pendlar mellan fan, detta är wasted time, varför är du inte här? Du borde vara här nu och nu och nu. Vi är ute och går jag och Lou och jag går lite bakom och ler för mig själv, såna saker, du vet.
Hur jag är.

Jag går runt med så mycket ideer om vad jag skulle skriva hela tiden, vad skulle jag skriva, vad var det jag ville säga? Jag glömmer alltid bort det, jag kan inte skriva längre, det känns inte förlösande. Jag är nog mest, allra mest bara jävligt röksugen.Vad skulle jag skriva, jag kunde skriva nåot om allt jag känner just nu men det tar stopp och min hjärna vill inte bara liksom, nej.