elina

Tänkte innan på hur söta mina vänner är och hur glad jag egentligen
borde vara över det, vadfan! Så himla gosiga. Jag har jävligt mycket
tyckom i mig och ibland får jag ångest bara för att jag inte får visa det
tillräckligt, är inte det förjävligt va, vad får man INTE ångest av va? Jag
blir så kär i folk men det kan man inte säga för de fattar aldrig att man
är kär i dem, inte KÄR i dem! Det enda jag kan visa är att jag är kär i
Paulina. Folk blir så konstigt rädda för mig och jag blir så knivskarpt rädd för dem.

Fet är som att försöka att inte bli arg på pappa.
Fet är precis som att låtsas som ingenting.

Hur gör alla andra när de förälskar sig? Ska man bara kväva det,
ska man kväva det bara för att tänk inte om?

Alla försöker saker, alla visar alla är inte rädda.
Jag har glömt hur man gör.

Det är så svårt att försöka visa sig från sin bästa sida när man
inte riktigt vet på vilken sida den bästa sidan sitter.

Det skulle vara intressant att få veta något sånt någon gång.
Något som underlättar. Tycker inte det är särskilt skönt att
ha helg längre. Tycker det är ganska tråkigt.
Nu ska jag laga mat.