elina

you look nice, allright, and i like the way you nod after everytihing
i say like it acutally means something to you.

som att titanic är dålig och sånt. och så kan jag se att saker och ting
blir fåniga med jag grinar ändå, grinar som fan. inte när det är sorgligt utan när det är fint. som på riktigt och jag önskar att det var mer som i titanic, mer fint och snabbt och att se saker hade en början och ett slut och inte fortsatte och fortsatte i all oändlighet. och helgen har varit tråkig och jag bor i ett akvarium där folk ser mig men jag ser inte dem och alla människor runt en är likadana och allting är likadant, och sen minns man inte.

poängen var egentligen mest att det är att göra någonting åt saker och
sådär, palla ha det som jag inte vill ha det. jag är bara så jävla trött just
nu, idag, mest så.

och så fort jag tycker att någon är intressant eller söt eller bra så känns
det som att det är SUPERFEL på något sätt, det blir något negativt. jag
får inte känna någonting helst, jag borde inte hela tiden och jag vet inte
varför men det kanske är för att det alltid fuckar och jag pallar egentligen
inte. och så tänker jag att nej klart jag inte behöver noja, det är ingenting
ändå, det är okej. men det blir såhär.
det är såhär det blir.
jag blir faktiskt ledsen.

är det så jävla konstigt att man blir lite jävla ledsen när man tycker om någon och blir glad och sen är det inget mer. varför måste man vara så jävla kåt när man är ung? jag önskar att lovebajs var något säkert eller kanske inte ens halvt säkert ingenting man ens övervägde att lita till, men det är helt galet och cp och stormy weather, det känns som om jag inte är som andra iband, det blir aldrig som för andra när de är tillsammans och tillsammans och tillsammans och sen är det asskick och byebye och sen är det okej. varför blir det inte okej? jag är helst bara själv och så fort jag går en millimenter över någon gräns nånstans är det minor överallt, så är det så jävla konstigt att jag blir rädd?

så är det ju inte i titanic. där dör de i slutet så allt kan bli bra, bli slut. ingenting tar slut utan det är rundgång och hjärnan blir helt överhettad, hur undgår man att lära sig saker? jag vill inte lära mig detta, jag vill inte tro att det är sant, jag vill att någon ska övertyga mig om att det inte är det. jag vill ha en cigg, kom igen. åh bara stick jag klarar mig själv.

jag och dessan ska käka asiatmat imorgon och det blir bra, och kvällen blir bra och ingen prestationsångest når in hit nu. inte ens angående hånglandet. jag är jävligt oförbätterlig och det är en jävla tur. HEHE.

jag är egentligen på bra humör. jag var bara tvungen att få bort
de sista resterna bitterhet jag besitter.


would you freak out if i said i like you?
do you walk the line?