ye



man har ju lärt sig att man inte dör. vad som helst kan hända men man
dör inte som man trodde förr, när man inte var torr bakom öronen. det
trappas av, det är aldrig så farligt som man tror, man klarar allt. man
måste bara behålla fattningen, tänka. så länge man vet att man klarar
att inte klara det kan man göra vad som helst, eller hur. känna saker
på riktigt. få vad man vill ha om man bara inte är rädd. bara man
väljer själv. då blir det inte fel.

och så på morgonen precis när man knappt har vaknat och man har
inte drömt några mardrömmar. allt är välbekant och tryggt och luktar
varmt och helt och intakt, man är fem år i hjärnan och ingenting är så
illa än. det är så igen.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0